Min dejt med mig själv

Nu är jag hemkommen efter tre helt fantastiska dagar i Göteborg. Jag bokade för den 30 april till 2 maj utan en tanke på att första maj är en röddag vilket innebär att museumen jag tänkt gå till var stängda.
 
Så jag började söka på annat att göra första maj och fick egentligen bara fram att Samir och Viktor spelade på Liseberg den 30e april.  Så jag kände "jo kanske, om jag orkar men troligen orkar jag inte ta mig till Liseberg första kvällen".
 
Annars var min plan inför Göteborg resan att dricka märkes kaffe, vin och äta sushi. Ni hör hur välplanerat min resa var. Vi börjar med märkeskaffe, selfie i hissen samt provliggande av sängen.
 
 
 
Rummet var mysigt men jag fick verkligen världens dåligaste utsikt vilket gjorde att jag trivdes sådär att vara på rummet.
 
 
Jag hann inte vara på hotellet många minuter förens det började åska och spöregna. Men efter en stund så blev det uppehåll och jag bestämde mig rätt spontant för att dra till Liseberg. Medans jag satt i spårvagnen så började det regna igen.
 
Så jag stod alltså ute i spöregn för att lyssna på två personer som inte är mina idoler. Eller ja.. jag gillar bada naken låten (som jag fick höra live) och jag tycker både Samir och Viktor är intressanta personer att följa men deras musik är kanske inte riktigt något jag lyssnar på men de var mycket bättre live.
 
Läste i tidningen att det var 10 000 barn och föräldrar i pubileken. Sedan var det tydligen jag.
 
 
Sedan begriper jag inte vad som hände. När jag stått i spöregn i en halvtimme och min jacka hade läckt igenom så berättar de att det var signering och att man kunde träffa dem. Av en extremt märklig anledning så ställde jag mig i den kön.  Jag stod alltså 1,5 timme i spöregn och underade om jag var fullständigt dum i huvudet. Så i en timme så undrade jag var sjutton jag höll på med egentligen. 
 
Jag övervägde att köpa en planch och ge till min kompisbarn så det inte skulle kännas så konstigt men jag tyckte planchen var lite för stor så jag struntade i det. Jag bestämde även att jag skulle säga att "de var grymma". Jag säger inte så men "ni är duktiga" kändes mesigt. 
 
Jag tog en selfie med dem (jag träffade mig sådär) och sa att de var grymma. Jag gjorde hive five med Samir och gjorde.. jag har ingen aning om vad det heter "knogar mot knogar med viktor" (eller tvärt om) på deras (deras ide, inte min). Samir berättade att de älskade mig, frågade vad jag hette, sa mitt namn två gånger och tyckte att jag skulle kyssa Viktor (!), men det tyckte tyvärr inte Viktor. 
 
En sjukt märklig kväll.
 
 
Blöt och eländig så var det sedan dags att leta mat och jag hade bestämt mig för att äta sushi.  Jag hade blivit rekomenderad en restaurang vid domkyrkan men jag var dygnsur, frusen, trött och hungrig så jag orkade inte gå 600 meter utan köpte på första bästa ställe, dvs på ett ställe på station som hade dåliga recentioner (varför jag tittade sådant när jag inte brydde mig är oklar) och folk hade även blivit magsjuka av att äta där.
 
Jag vågar inte äta råfisk så jag hade långt tidigare bestämt att när jag provar sushi så skulle det bli vegetariskt. Jag köpte med mig maten till hotellet och tog på mig pyjamas. Min jacka var så blöt så den droppade. Sedan var det bara att börja äta. Pinnar var inte riktigt min grej och sushi var inte heller riktigt min grej. Smakade okej först men sedan trist. Avakadon smakade väldigt gott först men blev sen trist. Så jag vet inte, kanske hade det varit godare på ett annat ställe eller så var det inte min grej. Nu har jag iallfall smakat.
 
Ser ni det gröna i mitten till vänster på bilden här nedan? Jag tänkte "åh avakodo som rymt, gott!" så jag stoppade det i munnen och det var ingen bra ide... Det var starkt och hade märklig smak. Det dumma är att jag i samma sekund läst om andra som gjort samma misstag. Extremt korkat. 
 
 
Jag åt nästan hälften, sedan hade jag ledsnat så jag klädde motvilligt på mig och gick ner till hotellet resturang där jag hade ätit gott förra året men de hade ändrat menyn och det var inget som tilltala mig. Det jag var minst motvillig att äta var sotad tofu.
 
 
Jag vet inte om mina hjärnceller hade regnat bort eller om jag alltid är trög. Men först 24 timmar senare så insåg jag att "opening act" betyder förrätt! Jag tyckte det var märkligt förumlerat och jag vet inte riktigt vad jag tänkte med om jag ens tänkte öht men jag var rätt trött.
 
Först fick jag in fel, dvs laxförätten och jag reagerade på att portionen var väldigt liten (inte ens få förstod jag att det var förätt). Även tofu rätten var rätt liten men ändå okej (hade fått extra eftersom jag fått vänta länge på maten).
 
Men jag gillade den inte. Eller delar av rätten var god. Men jag gillar troligen inte tryffel cream och kanske inte shiitake svamp (men det kan ha varit såsens fel, jag vet inte). Men jag blev mätt och det var mysigt att sitta i mörkret och dricka vin.
 
 
Sedan såg jag på film och serier i sängen. Efter natten så var det dags för frukost. Scandic europa har utan tvekan den godaste frukosten (jag har smakat på två andra de senaste året) och deras bacon är magisk.
 
 
Väl på rummet igen så uptäckte jag att det nästan var sol ute och eftersom det skulle regna på eftermiddagen så var det bara att göra sig i ordning och gå ut. Jag var skitsnygg och upptäckte två saker. 
 
1. Maria nila torrschampo är bästa torrschampot.
2. Lancome hypnos är bästa mascaran någonsin. Jag visste sedan innan att jag gillade den men jag har använt andra mascaror det senaste året som jag trott varit lika bra men jag upptäckte att så var inte fallet. 
 
 
Min enda plan var egentligen bara att dricka kaffe vid kanalen för att sedan se vart mina ben bar mig. Kanske spana in haga. Det luriga med dagen var att det var första maj, man vet alltså inte vad som är öppet och vilka tider matställen har.
 
Men jag och mitt kaffe hamnade på en av mina absoluta favoritplatser. I trappan vid brunnsparken. Jag älskar verkligen den platsen.  Ps. köper man dyrt kaffe så ska man fota den massor!
 
 
 
När jag satt där och njöt så fick jag se paddan, så jag bestämde mig på en sekund att jag ville åka padda. Så jag traska dit och köpte en biljett. 180 kr så det var inte billigt men såå värt det.
 
 
Det var jag och åtta personer till på båten. Vi fick lära oss att när göteborg bygdes så hade de en mur runt staden som var 7 meter hög. Att den var just sju meter berodde på att Danmarks högsta berg är sex meter och danskarna hade alltså inte lärt sig klättra. 
 
Vi fick se skandinavien fulaste byggnad. Men mitt i båtturen så började det regna!!! Jag rekomenderar inte att åka båt när det regnar. Det blåste regn i ansiktet och det var allmänt oskönt. En stackars ung flicka (3-4 år?) började gråta men guiden som verkar vara världens finaste människa, det syndes verkligen att hon tyckte att hennes jobb var roligt tog av sin jacka och tog sedan av sin tröja och gav till flickan så hon kunde skydda ansiktet.
 
Så ska ni åka padda, kolla vädret innan!
 
 
 
När vi var i land så regnade det knappt men mitt ansikte var väldigt blött. Vi var i närheten av kungsträdgården och jag bestämde mig för att jag ville gå en promenad. Men den trädgården tog slut rätt snart så min nästa plan  var mot haga. Hur svårt skulle det vara att hitta dit? Det var bara att följa kanalen, trodde jag. Så lätt var det inte riktigt.
 
När det inte gick att följa kanalen så tog jag upp gpsen. Det var 11 min till haga och jag tittade på vägbeskriningen och lade sedan ner telefonen och tänkte "hur svårt kan det vara?". Ni kan väl gissa vad som hände sen? Efter att ta gått en stund och jag började fundera om det var här man skulle svänga så tog jag upp mobilen igen. 18 min kvar....
 
Då gav jag upp och jag anotg mig veta ungefär vilket håll hotellet låg. Men efter ett tag kände jag mig rätt vilse.
 
 
Vilseheten släppte rätt snart och sedan var jag vid domkyrkan och bestämde mig för att äta. Indiskmat fick den stora äran att fylla min mage. Sååå sjukt gott.
 
 
Dricka vin ute är verkligen det bästa. Sedan började gå mot hotellet och kände igen mig. Jag såg min älskade trappa ifrån andra hållet.
 
 
Väl i brunnsparken så kom jag plötsligt ihåg att man brukar demostrera första maj.. i kungsträdgården hade jag sett människor som var emot kärnkraftverk (eller något). Jag fick se ett trumspel och viktingar som var mot rasism.
 
Strax innan trummkåren satte igång så kom det fram en man som bad om cigg. Jag gissar att han var runt 10 år äldre än mig. Han sa att jag hade fint hår och frågade om han fick känna, det fick han. Sedan ville han hålla hand, det fick han inte. Så han frågade istället om han kunde få en kram, det fick han inte heller.  Tack och lov så tog han mina nej bra och acceptera. Det är sjukt att man blir förvånad när en man tar nej. Jag anar att han var alkoholist eller skum ändå. 
 
 
Sedan gick jag tillbaka till hotellet och missade första maj upptåg. Kläderna var blöta och jag frös så jag låg i sängen ett tag. När jag fått upp värmen så var jag rastlös så bestämde mig för att gå ut igen. Jag behövde äta. Men jag var trött och var inte riktigt humör för folk.
 
Jag fikade lite snabbt. Sedan  gick tillbaka till hotellet för att dricka vin och titta på serier.
 
 
Man såg mitt hotellfönster ifrån nordstan. Fönstret över ica skylten var mitt. Sent på kvällen såg jag en man sitta inne på nordstan. Jag tyckte det såg ut som han hade nerdragna byxor men jag är inte säker och jag var inte tillräckligt intresserad av att vänta och se.
 
 
Sedan var det ny dag och ny frukost som såg precis ut som dagen innan, typ.
 
 
Sedan checka jag ut och lämnade väskan på tågstationen (i ett skåp, inte på marken). Sedan drack jag kaffe vid kanalen igen. Jag älskar verkligen Göteborg. Sådan kärlek känner jag inte för en annan stad även om det var skönt att vara hemma i lugnet också.
 
 
Sedan bar det i väg mot dagens äventyr, konstmuseet. Jag hade egentligen tänkt åka till naturhistoriska museet också men kände att det räckte med ett då min hjärna blev överbelastat.
 
Såå mycket att titta på och så mycket intryck. Jag kunde inte riktigt ta till mig allt jag såg. Tydligen gillar jag Monet och anser att Carl Kylberg är ett geni. Jag ska försöka skriva ett till inlägg om konst när/om jag orkar.
 
Kladdiga målningar med mycket färg tilltalar mig mest. Detaljrika målningar som nästan ser fotade ut är häftiga och konstnären har varit sjukt duktig. Jag blir imponerad men jag känner inget. 
 

 
Sedan bestämde jag mig tyvärr för att åka hem. Jag var trött och orkade inte äta mer i Göteborg. Det kändes som en bra ide att åka hem innan jag blev trött, hungrig och grinig.
 
 
Jag hade det verkligen jätte roligt i Göteborg. Innan jag åkte så fick jag frågan några gånger om det inte skulle bli ensamt att åka själv men ensamt var det sista det var.
 
Hade folk i mobilen hela tiden. 
 
1 Angelica Wåhlin:

skriven

Synd med utsikten :(

Kommentera här: