Vin och en natt på akuten

Här kommer sagan om den läskiga lördagen. Allt började med grill och vin hos min syster. Hennes sambo fyllde 30 år (gamling)
 
Vi skålade i blått bubbel
 
 
I år så har mamma fått skära mat åt både mig och Jenny. Åt mig för att jag hade bruten arm och åt Jenny för att hon hade armarna upptagna med bebis. Den högra bilden på mig visste jag inte att jag tog. Jag använde mobilens kamera som spegel när jag bytte läppstift inför rödvinen. Ej så smickrande.
 


 
Nu till rödvinet. Medan jag tog selfien så slog det mig att jag och kvinnorna i mitt liv prioriterar lite olika här i livet. Jag drack vin och de gullade bebis.
 
 
När vinet var slut så skulle vi åka hem MEN Tomas skulle dricka kaffe så jag satte mig på trappan och vilade öronen (män som pratar med män är tröttsamma att lyssna på).
 
Helt plötsligt kommer mamma och Tomas i fullfart och säger att vi måste åka för att Ida har ramlat med mopeden och skadat sig. De visste inte hur illa. Så full fart mot samhället innan hem. 
 
Ida hade skadat foten och de dumpade av mig hemma hos dem medan de drog till akuten. För Idas skull så hade det varit bättre om jag följt med och att hennes pappa hade stannat hemma. Hennes föräldrar är inte stresståliga och kan vara som två virriga höns. 
 
Medan jag väntade på raport så höjde jag tempen på poolen och badade nästan mitt i natten. 35 grader och underbart. Jag satte på belysningen på poolen.
 
 
Att vara ensam hemma och bada utomhus är lite läskigt. Jag är tydligen rädd för björnar. Det är tydligen fullt rimligt att en björn helt plötsligt ska komma gående in i samhället. Men konstigare saker har hänt, i san diego (?)så kom det helt plötsligt en tyrannosaurus Rex ( i jurassic park 2). 
 
 
Vid tre gav jag upp hoppet om att få veta hur det var med Ida (de var långsamma på sjukhuset) så jag gick och lade mig i Idas säng för att sova. Vid 6 så vaknade jag, lite täppt i ena näsan, ont i magen och skitvarm. Ida och dem var hemma så jag tog med mig Klara ner och möttes av en sovande Ida i soffan.
 
 
Inget gips på foten. Innan jag gick hem så väckte Klara henne så jag pratade med en mycket sömnig Ida. Strax innan hon somnade om så frågade jag vad det var för fel på henne. Mer sovande än vaken så svarade hon "en spricka i benet". 
 
Sedan gick jag hem och sov. När jag flera timmar senare pratade med Ida så hade hon inget minne av att vi pratat på morgonen. Vilket jag redan anog att hon inte skulle ha kommit ihåg.  Borde kanske ha berättat en hemlighet för henne. 
 
Tydligen har hon en spricka i foten. Men inget gips och hon förväntas kunna gå om en vecka. De hade haft fullt upp på akuten och det kändes som hon fick lite sådär vård.  Men Ida verkar må bra. 

Kommentera här: