Klubbmästaren kraxade nog bäst

Igår var det rallylydnad med Klara igen.
 
Löpet är typ slut nu och vi hade korv som godis (hon har ledsnat på köttbullar) så hon var fantastiskt fin. Vi tränade på en fortsättningsbana. Då är hinder med och som vanligt så taggar hon i väg för tidigt till hindret men denna var hon ute i lite väl god tid. Jag började säga vänta innan hon taggade i väg men det hjälpte inte men eftersom det var så lång bort till hindret så hann jag bromsa henna med kopplet för att sedan kunna skicka i väg henne när jag ville. 
 
Totalt tråkig information egentligen.. det viktigaste var att hon var super duktig! 
 
 
Förra veckans träning skolkade jag ifrån! Jag frös redan innan jag skulle i väg så jag kände inte för att träna i kylan för att sedan frysa resten av kvällen. Jag är för gammal för det. 
 
Lite skillnad ifrån förr när jag red i ridskolan. Då gav man sig i väg till ridskolan i tusen minusgrader för att rida i tusen minusgrader. Sedan tog det en hel vecka att värma upp sig. Lagom tills det var dags att rida igen.
 
 
Sedan skolade jag ifrån klubbmästerskapet men det var inte helt och hållet mitt fel. Dels så drack jag vin kvällen innan och sedan var det kalas den dagen. Så ödet lät mig slippa. ja jag väljer att tro det. Annars hade jag nog tvingat mig att vara med. 
 
Tydligen hade domaren haft med sig egna påhittade skyltar. En av dem var att man skulle gå runt hunden och hoppa kråka. Man skulle tydligen vifta med armarna och kraxa. Hundarna lär ha tyckt att de var dumma i hela huvudet.  Så jag är rätt glad över att jag slapp det. Mvh vuxen och tråkig

Kommentera här: