Göteborg, del 3 av 4

När jag vaknade den första maj så var jag så tacksam över att jag hade bokat tre nätter för jag hade inte orkat packa ihop och åka hem den dagen.
 
Eftersom det var kallt och jag var trött i både huvud och kropp (hade gått 1000 mil dagen innan) så sov jag en stund efter frukosten och hade inte bråttom ut.
 
 
Sedan var det dags att leta mat. Mitt bästa mattips är att inte bli hungrig samtidigt som alla andra är hungriga. Det var mängder med människor på resturangerna.
 
Tillslut hamnade jag på samma plats som jag var på förra året när det var första maj. En indiskresturang vid domkyrkan. Resans enda glas vin.
 
 
Jag beställde dagens linsgryta och chili naan. Det sistnämda hade jag inte beställt i chili om jag vetat hur stark linsgrytan skulle vara.
 
Det var verkligen starkt! Men gott.
 
 
Efter maten så gick jag mot brunnsparken och min älskade lejontrappa.
 
 
Alltså. förra året så såg/lyssnade jag på Samir och Viktor och i år så "såg"/lyssnade jag på Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt. Vilken konstrast.
 
Den röda ringen med vitt innehåll är barn jag censurerat men den andra röda ringen så har jag ringat in Jonas.
 
 
Efter talet så satte jag mig på lejontrappan igen. Minns ni att jag skrev förra året om en man som ville hålla handen? Han kom fram i år och frågade om en kram. Det fick han icke.
 
 
Sedan gick jag till netto och köpte popcorn inför kvällens aktivet.
 
Bio! Jag såg filmen A star is born med Lady gaga. Jag har velat se den hur länge som helst och jag är sååå glad över att jag fick chansen att göra det på bio. Jag kommer diskutera filmen lite mer under bilden så har du inte sett den och känslig för att jag kommer avslöja något så läs inte under bilden (jag kommer inte skriva något rent ut).
 
Att gå på bio ensam är tydligen en grej alla borde göra. Jag begriper det inte, att vara ensam på bio är inte en så stor grej. Eller kanske så blir upplevelsen av filmen större men samtidigt är det en större upplevelse att äta ensam.
 
Lady gaga är föresten helt grym! jag tänkte nog skriva en sak till men minns inte.
 
 
 
Jag gillade verkligen filmen. Även slutet, även om jag inte var riktigt beredd på att de skulle välja det alternativet och givetvis hade velat ha annorlunda slut också men inte lyckligt. 
 
Som kärlekshistoria så var paret rätt trista eller vad man ska säga att följa i ett långt perspektiv.. Om man borter ifrån att jag hört människor säga att de var missnöjda med slutet så var deras en relation en sådan som inte kan sluta lycklig. Det är en kärlek som är väldigt stark och känslofull men som bara bör finnas en kort stund av ens liv. 
 
Det var två intressanta karakräter att följa var och en för sig (även om det handlade om dem ihop). Jag hade gärna velat att filmen hade fortsatt en halvtimme till för jag ville veta vad som hände sedan.
 
Men vi får komma ihåg att filmen är en remake på en remake ifrån en remake ifrån en remake. Alltså det är fjärde berättelsen om "samma story". Som innnebär att en alkoholist kändis möter en talang och de blir kära. 
 
Till nästa remake (lär hända om x antal år) så önskar jag att de byter plats på könen så mannen är den nya talangen. Det hade varit intressant. 

Kommentera här: