Babblarna och nöttryffel semla.

Att prata om sig själv i tredje person.. ja det har väl inte gått så bra. Jag har varit fullt upptagen med att roa barn idag. Då kan man snabbt behöva kommunicera med den andra barnvakten som passar den andra ungen.
 
Idag har jag löst gåtan om hur man får en fem månadersbebis att sova.
 
 
Jo man håller henne och går omkring samtidigt som hon suger på babblaren Bibbi (den gula) sedan berättar man för bebisen att hennes mamma och mormor är dumma som påstår att hon är trött och att hon får bestämma själv om hon är trött eller inte.
 
Direkt efter att jag sa det till henne så somnade hon. Det minskade nog pressen. Bilden är tagen långt senare. Hon håller i Bobbo (min favorit) och Dadda liger på hennes bord. På bilden ser vi även Diddi. Doddo hade hon också men den låg nog på golvet när bilden togs.
 
 
Jag och Mamma har alltså varit barnvakt åt Jennys barn (Ida hjälpte till mot slutet). 
 
Att passa Thea fem månader kräver extremt mycket tålamod (man tvingas vara i nuet), påhittighet och styrka. Det är tunt att hålla henne länge och i de ställningarna som krävs för stunden. Men när passar Tim två år krävs det istället att man är snabb och uppmärksam. Speciellt när man får assistera mamma som då hade Thea.
 
När jag passade Tim så gav mamma mig hela tiden nya uppgifter medans jag hade koll så Tim inte slog sig. Väldigt spännande.
 
 
Som tack för att jag passat Jennys barn så fick jag en semla av henne. Tydligen var de med mandelmassa slut så jag fick välja mellan vanilj och nöttryffel.
 
Bullen var okej, grädden var okej men det finns godare. Nöttryffeln då? I början var den god men sedan blev den som med vaniljen. Lite trist.  Men den var ändå bättre än vanilj. Men bäst är mandelmassa och strax under kommer nutella. 
 
 

Kommentera här: