Hund, häst och sangria

Vi fortsätter min vecka. Nästa vecka blir det lugnt, tråkigt och normalt.
 
Nu är det torsdag och höstens andra höstträning var på schemat. Klara var duktig som vanligt. Hela träningen så klarade vi åttans frestelser utan problem. De gånger vi klarat det tidigare går att räkna på en hand. Antal gånger vi har misslyckats går att räkna på... många händer.
 
 
Med stinkande händer (jag hade ju matat Klara med korv på tränigen) så åkte jag vidare till Michaela. Sangria stod på schemat.
 
Hur gör man en god sangria? Jo man köper cava, sedan har man en vän som köper resten och låter vännen göra i ordning den. Jag lovar att det blir super om man följer det receptet. 
 
 
Angelica kom också och vi spelade kort. Först ett konstigt spel och sedan poker.  Angelica vann alla fyra gånger på det konstiga spelet och på poker turades jag och Michaela om att vinna (det ska ju vara rättvist)
 
 
Senare när jag kommit hem så upptäckte jag när jag tittade på mina bilder att Michaela hade en väldigt fin duk. Mer om mitt detaljsinne senare i inlägget.
 
 
Sedan var det helt plötsligt lördag och det bar i väg till vänersborg på dressyrtävling.
 
 
 
Ang mitt detaljsinne. Jag lade märke till att Giovanni hade ett nytt pannband (!). Hur det gamla såg ut minns jag inte men jag har säkert en bild på det.
 
 
Vi fikade givetvis men det fotade jag inte. Sedan hade jag lyckats tjata till mig att vi skulle äta på max (eller ja.. jag nämde det för Michaela i torsdags och efter hon sovit på det två nätter så tyckte hon troligen också att det var en bra ide eftersom hon tog upp det). Men det fotade jag inte heller.
 
Sedan hem till hennes föräldrars gård (hennes mamma var också med på tävlingen) och de har kattungar i stallet.
 
 
Sedan skulle Michaelas unghäst ridas. Jag i frågesatte om hon verkligen skulle rida på en ettåring men tydligen är Era 3 år.
 
Det här var första gången jag såg Era i närbild. Jag har bara sett henne på avstånd. Jag fick till och med borsta henne. Om två är så är det kanske henne vi åker på tävlingar med.
 
 
 
Efter att ha myst med deras enorma hundar schäfrar (som inte heller hamnade på bild, ja jag skäms) så åkte vi för att kvälls bada. Men först tillbaka till hundarna. Den ena är 1 år och den andra 2 år och de tycker jag är lite läskig även om en äldre kände igen mig.
 
Hundar man inte känner är läskiga (specielt om de är stora). Jag är rätt säker på att de inte skulle bita mig men jag har ändå vett att vara fösiktig. När vi väl hälsat så är hundarna jätte mysiga. Båda hittade en fläck på min tröja som jag inte visste att jag hade.
 
Bada var det ju.
 
 
Vi var helt ensamma på badplatsen (klockan var 20.15 när jag tog selfin ovan). Det var kallt men mysigt om man bortser att jag var lite rädd för att det skulle komma ett sjömonster och äta upp oss. 20:40 var vi uppe på land igen så vi måste ha badat i minst 20 min men troligen närmare 25 min. Men om någon frågar så säger jag 30 min.
 
En annan sak jag kommer påstå är att vi badade 1 september. Vi badade visslingen några timmar innan första september men säger jag att vi badade 1 september så badade vi första september. (jag stavar 1 september varierat med flit)
 
Jag har sagt första september så många gånger nu så jag själv tror på det.
 
 
Väl hemma sen så kröp det något min fot. Den var snabb och tänkte krypa under mina leggings, hade den lyckats med det så hade jag dött. Det var en älgloppa! Värsta djuret någonsin.