Dag typ 11 med corona

Det är helt sjukt att det är februari redan.  Vart tog egentligen januari vägen?
 
 
Senaste vi hördes så var det den 25 januari. Jag hade corona testat mig den dagen och skrev "Jag planerar att vara frisk imorgon (vilket jag planerar de segaste dagarna men någon dag borde jag få rätt)".
 
 
Nu ett X antal dagar senare så har jag nästan gett upp hoppet om att bli frisk.  Och tänker istället gnälligt säga:
 
 
Jag kommer aldrig bli frisk!!
 
 
Jag är bara pytte lite sjuk och har varit pytte lite sjuk i en evighet.  Jag förstår inte hur svårt det kan vara att bli frisk. 
 
Mitt corona test var givetvis positivt.  Vilket var ganska väntat. 
 
 
Det är skitsvårt att avgöra vad som är symptom och vad som är normalt. 
 
 
Tisdag: jag träffade mamma som troligen var den som smittade mig (men det är möjligt att det var Ida också men hela min själ säger nej.  
 
Torsdag: jag kände mig trött och ovillig.  Jag vet inte om det var corona eller pyskiskt.
 
Fredag den 22 februari: jag kände mig frisk tills jag fick reda på att mamma hade corona.  All luft gick ur mig och jag kände mest att jag inte orkade mer.   Här började jag känna mig rosslig i halsen.  Jag var ev trött.  Om det var psykiskt eller coronan vet jag inte. 
 
 
Fortfarande Fredag den 22 februari:  Min normal temp är 36,5 något och jag hade nog 36,8 något på fredag em. Men under kvällen så gick den upp till 37,8 och jag hade ont i bäckenet och i handlederna.
 
 
Lördagen den 23 februari: jag hade 37,6 när jag vaknade.  Jag tog värktablett och förutom hundpromenader  så låg jag mest i sängen.  Tidigt på kvällen så hade jag strax över 38 grader.  Jag blev jätte förvånad.  Jag hade ont i bäckenet och googlade fram att jag hade bäckeninflammation. Efter värktablett så hade jag 37,4 och kände mig hur pigg som helst.  Halsen var fortfarande rosslig. 
 
 
Söndag. Jag hade numera inte "feber". Eller jag definierade mig inte som febrig.  Även om jag troligen hade 37.  Jag vaknade med halsont men det försvann efter 20 min. 
 
Måndag.  Jag vaknade med mycket ont i halsen men somnade om jag hade sen lite ont i halsen.  Lite ont i halsen höll i sig den dagen tror jag.  Näsan blev sjukligt täppt. 
 
 
Tisdag 25 februari.  Halsont försvann. 
 
 
Sedan är det svårt att föra mer dagbok över symptom.  Hostan kom väl efter Tisdag någon gång och jag hostar mest någon gång ibland.  Någon enstaka gång så kan det komma hostattacker men de är ändå snällare än förkylningshosta.
 
 
Nästäppan har varit vidrig men har varit lätt att lösa med nässpray.  Jag har fortfarande problem men de senaste dagarna så har det inte varje olidligt utan nässpray. 
 
Andningen är också svårbedömd.  Jag har inte haft några stora problem.  Ibland så kanske det varit en aning svårare att ta djupa andetag medan oftast så går det hur lätt som helst. 
 
"Febern" fortsätter vara 37 grader ibland och då känner jag mig sjuk. Men i minst 2 dagar så har jag iallafall vaknat normal.  36,8 har jag i skrivande stund.  Det är ändå helt okej. 
 
 
Orgasmer. Jag hade inga problem med att få några de första dagarna med corona (även om jag var osugen).  Men nu har jag problem med dem. Om det är huvudet som inte kan fokusera eller om det är andningenen som ställer till det vet jag inte.  Problem kom nog i samband med nästäppa eller strax efter. Jag tycker det är en intressant symptom (som jag även har upplevt med vanlig förkylnings hosta).
 
 
 
Hittills så har jag haft tur med min corona och har inte varit jätte sjuk men vägen ifrån lite sjuk till frisk verkar ta en evighet. 
 
 
Vi får se om jag någonsin blir frisk igen.  Ja jag känner mig gnällig!!  Jag vill ju få träffa min morfar!! Men det får jag inte pågrund av 37 grader!! Man måste vara feberfri i två dagar och känna sig frisk.  Jag vill heller inte chansa. 

Kommentera här: