Kuddkrig och knähundar
Jag är tacksam varje dag över att ha kelsjuka katter men man får aldrig vara ifred.
Att tänka det kan ha varit det dummaste jag någonsin tänkt. Katten tog till sig kritiken och lade beslag på hundenskudde. Det bidrog till att natt där jag vaknade 100 gånger!
Om hunden flyttade på sig så dröjde det 2 sekunder tills katt låg där. Hunden behövde inte ens flytta på sig helt, det räckte med att hund kröp närmare mig, så fick hund sällskap på kudden.
Oftast löser hund det om kudden är upptagen men två gånger väckte hund mig pågrund av att hon blivit störd. Vad som väckte mig de andra 98 gånger vet jag inte men min säng var rörig.
Jag bestämde mig för att skriva det här inlägget igår och tog en bild på katt på hundens kudde. Sedan dess så har katt legat överallt utom på hundens kudde.
Vi spolar tillbaka tiden ett dygn.
Jag har katt 1 på magen när katt 2 också vill vara med, hon lägger sig mellan mig och katt 1. Vilket inte uppskattades av katt 1 som passiv aggressivt hoppade till min axel och lade sig där (vilket bilden nedan visar). Med katt 2 ville inte vara sämre, hon lade sig på min andra axel.
Jag kallar det "kriget om att vara närmast mitt avsikte".
Vi spolar fram tiden till idag.
Jag borde få medalj för att jag hann med bussen "i morse". Dels så lämnade jag lägenheten 8 min senare än vanligt men hann ändå med min och hundarnas frukost.
Även om min frukostrutin mest innehåller oboy just nu. Men det mest imponerande av allt. 2 min innan han behövde gå till bussen så fick jag två hundar i knät.
Med tanke på att de får avskedsgodis så blev de mest glada när jag tog ner dem, så därför är det jag och inte hundarna som borde få medalj.
