Livmoderninflammation och risig mage
I natt så har jag sovit nästan lika dåligt som en småbarnsförälder.
Allt började med att Lucia fick livmoderninflammation. Jag tror att stackars Lucia hade alla symptom som man kan ha men hon var aldrig jätte dålig även om det såg illa ut på insidan.
Efter två nätter på sjukhus och en livmoder mindre så fick hon komma hem i onsdags.
För den nyfikna så kostade Lucias sjukhusbesök 31 tusen!
Tack och lov så tar försäkringen större delen av summan och resten av summan betalade inte jag eftersom det inte var min hund.
Med eller utan försäkring.. Det är inte billigt men jag trodde nog att notan skulle bli högre.
Jag gillar veterinären som skrev bruksanvisning för eftervård. Citerar "Det är dock viktigt att förstå att Lucia ännu inte är helt frisk, 2-3 veckor är helt normal återhämtnings tid efter livmoderninflammation. Se Lucia som sjukskriven den första tiden"
Jag tycker att den texten är rätt självklar, det är inte lätt att ha ny opererade djur. Men jag undrar också hur dumma vissa andra människor är. Eller kanske mer naiva än dumma.
Lucia fick fint bandage på sjukhuset.
På bruksanvisning så stod det även att det var viktigt att Lucia fick i sig mat. Något som Tomas fick kämpa med rätt bra igår (och idag).
Det är inte lätt att äta när man mår dåligt. I Tomas mata Lucia experiment så var även Klara delaktig. Jag misstänkte redan igår vid 12 att jag skulle få gå ut med klara i natt.
Och mycket riktigt så fick jag det. Så i natt så skickade jag ett meddelande till Tomas med en bild på klara ute. Jag var så noga med att inte låta sur så det istället såg passiv aggressivt ut istället.
Jag var trött och övertrött men sur var jag inte. Jag var på väldigt bra humör.
Så nu hoppas vi att Lucias återhämtning går fort och att hon är matglad på måndag när jag måste mata henne.
Btw. Min systerdotter 2 år såg Lucia med tratt för första gången. Thea hade skrattat och sagt lampa.
Såå självklart egentligen att tratten ser ut som en lampskärm.