Zebra och oskyldigt spöke
Jag skulle kalla mina hundar helt okej lydiga, speciellt Klara.
Men det senaste så har jag inte fått någon respons av hundarna när jag ropat när de varit ute i morfars trädgård eller på mina föräldrars övervåning. Inte ens det magiska ordet godis har funkat.
Så igår när hundarna var ute i morfars trädgård så tänkte jag att det var dags att börja träna igen. Jag hade fyra godisar i handen. Jag gick fram till Klara och fick hennes uppmärksamhet. Hon fick sitta för att få godis i belöning. Hon följde med mig och fick göra mer konster för nästa godis. Jag klappade henne lite och sedan gick hon i väg.
Hundarna skällde och jag ropade till mig hundarna som faktiskt kom båda två. Sedan kom morfar och berättade att kaffet var färdigt. Jag ropade till mig hundarna men fick ingen respons. Så jag gick in för att hämta mer godis och väl i köket så hade jag tänkt hälla upp mjölk i koppen innan jag skulle gå ut och hämta hundarna. Jag blev jätte förvånad när jag såg att båda hundarna följt med mig in.
Att lära in gammal kunskap kan tydligen gå jätte smidigt ibland. Ang bilden. Jag visste inte att jag hade någon bakom mig förens jag såg honom i kameran.
Nu ska vi prata om idag.
Morfar var hundvakt åt Lucia. Jag var påväg till mina föräldrars hus för att ge hundarna mat efter att morfar tagit hem Lucia.
Men påväg till mina föräldrar så hörde jag Lucia skälla på mig så jag och Klara gick dit. Jag kunde lika gärna äta frukost hos morfar först.
Lucia mötte oss i hallen och sedan tog hon med Klara ut. Innan jag gick ut i trädgården så artbestämde jag en spindel. Morfar hade tydligen en zebra på altan.
Jag gick sen ut och tittade till hundarna. Klara var kontaktsökande. Jag hade inget godis men erbjud henne godis om hon följde med mig in. Jag nämnde inte ens det ordet.
Båda hundarna följde glatt med mig in. Samma hundar som jag knappt kunde fånga för en vecka sedan. Efter att de fått godis så förberedde jag min frukost. Jag tog den tallriken jag brukar använda i diskstället och medans jag gjorde det så gick ett glas sönder!
Jag skyllde givetvis ifrån mig. Jag berättade för morfar att mormor gjort sönder glaset. Men han verkade inte tro mig! Men det är läskigt att skylla på spöken, jag är rädd för att få något i huvudet.
Sedan gick jag till mina föräldrars hus där jag förväntade mig att det skulle vara folk tomt. Min systers bil stod inte där och min styvfar jobbade.
Men badrumsdörren var låst och någon duschade. På soffbordet låg en halvt uppäten kexchoklad, ett glas med vatten och två stoooora vattenflaskor fyllda med vatten.
Jag fick genast katastroftankar och trodde att styvfar kommit hem med magsjuka. Det kändes lite överdrivet att genast ta hundarna och fly för mitt liv. Medan jag gjorde upp planer för min säkerhet så kom min syster och såg rätt eländig ut.
Men hon var tack och lov inte sjuk. Jag vågade inte ta en bild på henne. Så ni får se en bild på mig, tagen i lördags.
Sedan tittade vi på bäst i test. Jag pekade ut min favorit och sedan sa jag till Ida att jag även gillade den som var lik henne.
Att bäst i test Sofia är lik Ida var inget jag visste förens jag sa det. Men jag googlade. Både Ida och Sofia har samma stjärntecken. Då kändes mitt utalande mer logisk.