En ledig tisdag hos veterinären
Det är några timmar kvar på april och månaden slutade onödigt dramatiskt.
Igår kväll när jag skulle somna så fokuserade jag på att somna med positiv känsla i kroppen. För en gång skulle så verkade det funka. Jag tycker oftast att det är lättast att somna till bitterhet. Eller iallafall neutral.
När jag nästan somnat så började hunden andas konstigt. Då försvann definitivt den positiva känslan. Men det var inte akut så det var bara att försöka somna om, vilket inte var lätt för någon av oss.
Morgonen kom och hon mådde inte bättre. Så det var bara att ringa djursjukhuset i Falköping. Men de svarade inte och när de inte hade ringt upp efter en timme så ringde jag skultorp och fick en tid några timmar senare.
10 min efter att jag hade pratat med skultorp så ringde Falköping upp men de hade fullt upp och var tacksamma över att slippa oss. De hade många akutfall.
Ida körde oss till skultorp. Jag hade gärna umgåtts mer med min syster men tydligen kom vi inte på något roligare att göra än att åka till veterinären.
Jag trodde inte att jag skulle få med Klara hem igen och jag misstänkte att hjärtat hade börjat spöka men hjärtat var fint.
Jag tycker väl inte att Klara varit i toppform det senaste och det är lite små fel på henne. Tänderna såg illa ut , hon har blivit tunn sedan hon började med veterinär fodret och pälsen har varit sådär ett tag.
Klara röntgades och tog blodprov. Vi fick vänta i 20 min på provsvaren. Ida skrattade åt mig när jag frågade hur lång tid det hade tagit, det hade tydligen gått två min.
Röntgen och blodprovet såg riktigt bra ut förutom att en lunginflammation. Så nu ska hon äta antibiotika så vi får hoppas att den läker som den ska.
Så håll tummarna!